En buffert är pengar för det oväntade, tandläkaren, en trasig tvättmaskin, en månad med mindre inkomst. Tumregeln är 1 till 3 månaders utgifter, men din siffra beror på hur trygg din inkomst är. Så här hittar du den.
Vad en buffert är, och inte är
Bufferten är ditt skydd mot det oförutsedda, inte ett sparmål till något roligt. Den ska ligga lätt åtkomlig och orörd tills något faktiskt händer. Blanda inte ihop den med semesterkassan eller pengarna till en ny telefon, de har egna mål.
Hur stor? 1 till 3 månaders utgifter
Utgå från dina utgifter, inte din inkomst, det är utgifterna du behöver täcka om något händer. Har du fast anställning och små fasta kostnader räcker ofta en månad att börja med. Sikta högre om du:
- har oregelbunden inkomst (frilans, timmar, provision),
- har försörjningsansvar eller bor ensam med en inkomst,
- har höga fasta kostnader som är svåra att snabbt dra ner på.
Räkna ut din summa
Ta dina månadsutgifter och gånga med antalet månader du vill ha täckta. Lägger du 18 000 kr i månaden och vill ha tre månaders buffert blir målet 54 000 kr. Vet du inte vad du gör av med pengarna? Då är det värt att börja med en enkel budget först, den ger dig siffran.
Var ska bufferten ligga?
På ett separat konto du kommer åt direkt, gärna ett sparkonto skilt från ditt vardagskonto, så att pengarna inte sitter ihop med det du handlar för. Poängen är att de ska vara nära nog att användas vid kris, men tillräckligt ur vägen för att inte naggas i kanten.
Så bygger du den
Behandla bufferten som ett sparmål. Bestäm en månadssumma och automatisera den, flytta över pengarna samma dag du får lön. Hellre 1 000 kr i månaden som faktiskt blir av än 10 000 kr när det finns över. När bufferten är full kan samma summa gå vidare till nästa mål.
Mer om hur mycket du bör lägga undan totalt finns i guiden Hur mycket bör man spara varje månad?
Vill du testa siffrorna direkt, räkna på det med Buffertkalkylatorn.